Vaknade med en klump i magen efter gårdagens tumult i känslorna.  Jag visste ändå när jag låg där med klumpen i magen samt som huvudet värkte att det skulle kännas bättre efter lite träning. Så fick det bli. Jag tog mig iväg till gymmet och ställde mig på löpbandet och körde igång....Höll längre intervaller och medelhastigheten låg på 12/km.  Huvudvärken hade tyvärr inte släppt efter cardion men jag fortsatte med mitt pass. Egentligen var jag helt slut efter löpningen men  jag körde mina magövningar. Det kändes lite bättre , i kroppen kändes det bra. Men huvudbry var fortfarande kvar.


Just nu är det riktigt tufft igen. Det känns hopplöst med allting. Och varför lyckas jag alltid få kontakt med "fel" killar, sådana som bara är ute efter en sak? Sådana som inte är seriösa? För jag kallar det inte seriöst när man ser avstånd som ett hinder trots att det bara handlar om några timmars tågfärd. Och när killen dessutom håller på med andra undertiden, då ser inte jag det som seriös kontakt. Och inte ens kan förstå mig......hur jag reagerar. Nej, likabra att kontakten tog slut.  Ussch min mage krånglar igen.....uppsvälldheten är ett faktum när den inre stressen gör sig påmind. Jag har konstant inre stress och det lär inte go away förrän jag har en fast ekonomi. Så jävla jobbigt att varje månad TÄNKA på att inte handla för mycket....mat????:S  Suck!

Jag är jag, men just nu kanske jag bara är i vägen för killarna. De gör nog bäst i att hålla sig borta från mig. För varje kille som lär känna mig upptäcker ganska snart att jag 'är en kall och egoistisk person som bara sprider negativ energi. Så vill jag INTE ha det. Det sårar att få höra " jag känner att du inte gillar mig för den jag är " eller..." du ger sådan negativ energi"....eller..... " du är så negativ och bara gnäller helatiden..".... Eller " varför ser du så bekymrad /ledsen ut?"....Man drar inte sig till någon genom att se "ledsen" ut... Men jag är mest ledsen över att vara arbetslös. Jag är inte ful , jag har ett sött ansikte och en snygg vältränad kropp. Men.....det är bara kroppen som är attraktiv för min insida(syns i ansiktet) är inte mycket övers....Jag har ingen fin utstrålning. Men det kanske stämmer " Man kan inte älska någon annan om man inte älskar sig själv" ? Och jag är ett levande bevis på det!  Det största problemet är att jag kommer inte lyckas på arbetsmarknaden om jag förmedlar samma utstrålning där. Hur ska jag då fixa det?? För utan jobb kan jag inte må bra igen.....

Igår hade jag ingen matlust , kanske för att man proppat i sig så mycket under helgen? Eller....stress? depp? Tror nog det är en kombination. Men jag fick i mig en tallrik filmjölk med banan , linnfrön,solroskärnor o kanel. Även om jag åt det lilla så var jag ändå inte hungrig på morgonen. Nåja. Nu ska jag fortsätta låta mina öron o känslor dövas i Staind.....

Myskväll med "ensam mamma söker" är  iallafall något att se framemot.